Publicerad: 13 mars 2024

Fördelning av mandat

Här får du veta hur mandaten, det vill säga platserna, i de politiska församlingarna fördelas.

Valmyndigheten har tagit fram en manual för mandatfördelning, med regler och räkneexempel för både mandatfördelning mellan partier och för hur ledamöter och ersättare utses.

Manual för mandatfördelning – regler och räkneexempel för val till riksdagen, Europaparlamentet, region- och kommunfullmäktige Pdf, 739 kB.

Nedan följer en något enklare beskrivning om hur det fungerar vid fördelning av mandat. Du kan även se filmer om fördelning av mandat till riksdagen och Europaparlamentet.

Valsystemet baseras på partier

Väljare röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av partiets kandidater på valsedeln en personröst.

Proportionalitet

Det svenska valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Därför fördelas mandaten, platserna, i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om ett parti får till exempel 20 procent av rösterna, ska partiet också få cirka 20 procent av mandaten.

Ett sådant valsystem kallas proportionellt.

Först räknas antalet mandat per parti

Först räknas det fram hur många mandat varje parti ska ha. Sedan räknas det fram vilka av partiets kandidater som ska få mandaten.

Spärrar mot små partier

Endast de partier som uppnått en viss andel röster får vara med i fördelningen av mandat. Det är olika spärrar för de olika valen.

Följande andelar gäller i de olika valen:

  • Riksdagsval: 4 procent. Eller 12 procent i en valkrets. Då får partiet delta i fördelningen av de fasta mandaten i den valkretsen.
  • Europaparlamentet: 4 procent
  • Regionfullmäktige: 3 procent
  • Kommunfullmäktige (kommun med flera valkretsar): 3 procent
  • Kommunfullmäktige (kommun med bara en valkrets): 2 procent

Jämkade uddatalsmetoden

Den beräkningsmetod som används när de fasta valkretsmandaten ska fördelas mellan partierna kallas den jämkade uddatalsmetoden. För varje mandat som ska delas ut delas partiernas antal röster (röstetal) med olika delningstal beroende på hur många mandat som partierna redan har fått i tidigare beräkningsomgångar.

Att metoden kallas för den jämkade uddatalsmetoden är för att det första delningstalet är 1,2 och inte bara 1. När ett parti har tilldelats ett mandat delas partiets röstetal istället med 3, därefter med 5, 7, 9, och så vidare.

All rösträkning är offentlig

All röstmottagning, både rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen, är exempel på så kallade offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.

Film om fördelning av mandat till riksdagen

Följande film har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.


Film om fördelning av mandat till Europaparlamentet

Följande film har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Så här bestäms vilka partier som ska få mandat

Ett valområde kan bestå av flera valkretsar. Vid val till region- och kommunfullmäktige kan valområdet ha bara en valkrets. Då blir det lite enklare att räkna ut vilket parti som får mandaten.

Val till riksdagen och region- och kommunfullmäktige som har flera valkretsar

Mandaten som ska fördelas består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Vid val till riksdagen är det totalt 349 mandat, varav 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

Vid val till valkretsindelade region- och kommunfullmäktige är 90 procent av mandaten fasta valkretsmandat och 10 procent av mandaten utjämningsmandat.

  1. Endast de partier som klarat småpartispärren får delta.
  2. Först fördelas de fasta valkretsmandaten valkretsvis.
  3. Ett jämförelsetal räknas fram för vart och ett av de partier som får delta i mandatfördelningen. Partiets första jämförelsetal får man genom att dela partiets antal röster, röstetalet, med 1,2. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet får det första mandatet.
  4. Därefter delas det partiets röstetal med 3 och nästa gång partiet får ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 och så vidare med att dela röstetalet med udda tal. Det parti som efter varje omgång har det högsta jämförelsetalet får det mandatet. Processen fortsätter tills alla fasta mandat för varje valkrets är fördelade.
  5. När de fasta valkretsmandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets summeras partiernas fasta mandat i alla valkretsar. Vid val till riksdagen är det totalt 310 fasta valkretsmandat.
  6. Därefter görs en mandatfördelning med partiernas totala röstetal i hela valområdet som underlag. Denna gång fördelas alla mandat, både valkretsmandat och utjämningsmandat, och hela valområdet räknas som en valkrets.
  7. Resultaten mellan de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler fasta valkretsmandat än vad som svarar mot en proportionell fördelning av samtliga mandat ska överskjutande mandat återföras. Återföringen genomförs i den valkrets där partiet tog sitt mandat med lägst jämförelsetal. Återföring av mandat förekommer men är ganska sällsynt.
  8. Ett mandat som återförts i en valkrets tilldelas det parti som står på tur att ta mandat i valkretsen, utav de partier som ännu inte har fått det antal mandat som motsvarar en proportionell fördelning.
  9. Det sista steget vid fördelningen av mandat mellan partier är fördelning av utjämningsmandat. Varje parti ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet ska få en proportionell representation. Utjämningsmandaten delas ut i de valkretsar där partierna har högst kvarstående jämförelsetal.

Tilldelning av utjämningsmandat förekommer vid alla valkretsindelade val.

Val till Europaparlamentet och val till region- och kommunfullmäktige som har en valkrets

  1. Endast de partier som klarat småpartispärren får delta.
  2. Ett jämförelsetal räknas fram för vart och ett av de partier som får delta i mandatfördelningen. Partiets första jämförelsetal får man genom att dela partiets antal röster, röstetalet, med 1,2. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet får det första mandatet.
  3. Därefter delas det partiets röstetal med 3 och nästa gång partiet får ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 och så vidare med att dela röstetalet med udda tal. Det parti som efter varje omgång har det högsta jämförelsetalet får det mandatet. Processen fortsätter tills alla fasta mandat är fördelade.

Hur ledamöter utses

När mandaten fördelats mellan partierna bestäms vilka kandidater som får plats som ledamöter. Det är bara de kandidater som har rösträtt och som samtyckt till att kandidera för ett parti och i ett val som kan bli valda.

Personrösterna avgör i första hand

Det är personrösterna som i första hand avgör vilka som ska få mandaten. Därför räknas antalet personröster för varje kandidat. Personrösterna räknas per valkrets.

Antalet personröster som en viss kandidat har fått för ett parti i en valkrets kallas för det personliga röstetalet. Om kandidaten finns på flera listor i samma valkrets räknas personrösterna ihop från alla listor. Det finns vissa spärrar för att kunna bli invald på personröster.

Så här ser spärrarna ut för de olika valen

  • För att kunna bli invald på personröster i riksdagen måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen.
  • För att kunna bli invald på personröster i regionfullmäktige måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Dessutom måste kandidaten ha fått minst 100 personröster.
  • För att kunna bli invald på personröster i kommunfullmäktige måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Dessutom måste kandidaten ha fått minst 50 personröster.
  • För att kunna bli invald på personröster i Europaparlamentet måste en kandidat ha fått så många som personröster som motsvarar 5 procent av partiets alla giltiga röster.

Kan inte alla kandidater utses med personröster utses de utifrån jämförelsetal. Baserat på antalet röster på partiets olika listor räknas kandidaternas jämförelsetal ut med den så kallade heltalsmetoden. Om partiet bara har en lista inom valkretsen utses ledamöterna enligt ordningen på den namnvalsedeln.

En ledamot kan bara sitta på en stol

Det går bara att vara invald på ett mandat i ett val. Om det visar sig att en kandidat blivit invald i två eller flera valkretsar, avvecklas kandidaten som ledamot från alla mandat utom ett.

Kandidaten behåller det mandat där hen har starkast stöd. Även då gäller i första hand personrösterna, det vill säga mandatet behålls i den valkrets där kandidaten har högst andel personröster. Detta under förutsättning att kandidaten är kvalificerad för personval. I andra hand gäller den valkrets där kandidaten har det högsta jämförelsetalet.

Lika många röster

Blir det exakt lika mellan partier, valkretsar eller kandidater vid fördelning av till exempel mandat, i vilken valkrets ett mandat ska hamna eller vilken kandidat som ska bli ledamot eller ersättare drar man lott.

Utse ersättare

För de ledamöter som utsetts ska det också utses ersättare, som kan träda in i ledamotens ställe när hen inte kan närvara vid ett sammanträde och ta över mandat när ledamöter avgår.

Vid val till riksdagen, regionfullmäktige och Europaparlamentet ska lika många ersättare utses för varje ledamot som partiet har fått mandat, dock alltid minst tre.

Vid val till kommunfullmäktige gäller att det ska utses minst två ersättare för partiet i kommunen. Det finns dessutom en så kallad ersättarkvot. De flesta kommuner har hälften så många ersättare som ordinarie ledamöter som ersättarkvot. Det innebär att om ett parti får fyra mandat i fullmäktige ska partiet ha två ersättare och om partiet får åtta mandat ska det ha fyra ersättare.