Valmyndigheten har tagit fram en manual för mandatfördelning, med regler och räkneexempel för både mandatfördelning mellan partier och för hur ledamöter och ersättare utses.

Manual för mandatfördelning – regler och räkneexempel för val till riksdagen, Europaparlamentet, region- och kommunfullmäktige pdf, 867 kB.

Nedan följer en något enklare beskrivning om hur det fungerar vid fördelning av mandat. Du kan även se filmer om fördelning av mandat till riksdagen och Europaparlamentet.

Proportionellt valsystem

I Sverige fördelas mandaten proportionellt. Det betyder att mandaten, platserna, i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige fördelas i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om ett parti får till exempel 20 procent av rösterna, ska partiet också få cirka 20 procent av mandaten.

När ett valområde har flera valkretsar

Ett valområde kan bestå av flera valkretsar. Detta gäller för val till riksdagen och i vissa region- och kommunval.

Flera valkretsar (riksdagen, region- och kommunfullmäktige)

Vid val till riksdagen består de 349 mandaten av:

  • 310 fasta valkretsmandat
  • 39 utjämningsmandat

Vid vissa val till region- och kommunfullmäktige:

  • 90 procent av mandaten är fasta
  • 10 procent av mandaten är utjämningsmandat.

Vid val till Europaparlamentet samt vissa region- och kommunfullmäktige har valområdet bara en valkrets.

En valkrets (Europaparlamentet, vissa region- och kommunval)

  • Hela området räknas som en valkrets.
  • Fasta och utjämningsmandat fördelas enligt samma metod ovan med jämförelsetal.

Steg för steg: Så går mandatfördelningen till

Spärrar mot små partier

Ett parti måste få tillräckligt många röster för att nå över den så kallade partispärren för att delta i mandatfördelningen. Det är olika spärrar för olika val:

  • Riksdagen: 4 procent i hela landet eller 12 procent i en valkrets (det senare gäller bara de fasta mandaten i den valkretsen).
  • Europaparlamentet: 4 procent.
  • Regionfullmäktige: 3 procent.
  • Kommunfullmäktige i en kommun med flera valkretsar: 3 procent.
  • Kommunfullmäktige i en kommun med en valkrets: 2 procent.

Så delas mandaten ut

Mandaten delas ut ett i taget med den jämkade uddatalsmetoden. Det betyder att ett partis röster delas med olika tal för varje mandat de kan få:

  1. Första mandatet: antalet röster divideras med 1,2
  2. Andra mandatet: röster divideras med 3
  3. Tredje mandatet: röster divideras med 5
  4. Fjärde mandatet osv.: divideras med 7, 9, 11 … osv.

Det parti som får högst jämförelsetal i varje omgång får nästa mandat. Metoden gör att mandaten fördelas så proportionellt och rättvist som möjligt mellan partierna.

Om ett valområde är valkretsindelat så fördelas dels alla mandat totalt för hela valområdet, dels fördelas de så kallade fasta mandaten per valkrets.

Återföring av mandat (val med flera valkretsar)

Om ett parti får fler fasta mandat i valkretsarna än vad partiet har rätt till totalt i valet, tas ett eller flera mandat tillbaka. Det sker genom att de mandat med lägst jämförelsetal återförs. Detta händer sällan.

Utjämningsmandat (val med flera valkretsar)

Utjämningsmandat används för att fördela mandat så att resultatet blir rättvist mellan partierna i hela valområdet. De partier som fått färre fasta mandat än de har rätt till totalt sett, får utjämningsmandat i de valkretsar där deras jämförelsetal är högst.

Resultat

När alla mandat har delats ut vet vi hur många platser varje parti får.

Film om att fördela mandaten i riksdagen

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Film om att fördela mandaten i Europaparlamentet

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Vanliga frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om hur fördelningen av mandaten mellan partierna går till efter ett val.

Sök