Publicerad: 21 augusti 2025
Rösträkning och valresultat
Här får du veta mer om hur rösträkningen går till och hur ett valresultat tas fram i val till Sametinget.
På den här sidan får du veta mer om hur rösträkningen går till.
Rösterna granskas och valkuverten läggs ner i valurnan
Länsstyrelsen granskar rösterna. Om rösterna gjorts i ordning på rätt sätt läggs rösten ner i valurnan och väljaren prickas av i röstlängden.
Granskning av röster från vallokalerna
Rösträknarna granskar först rösterna från vallokalerna. De öppnar de godkända ytterkuverten och tar ut valkuverten.
Om valkuvertet är korrekt iordninggjort lägger rösträknarna ner det i valurnan och prickar av väljaren i röstlängden.
På ytterkuvertet, som också är röstkortet, står väljarens namn. När rösträknaren lägger valkuvertet i valurnan separeras namnet från rösten och på så sätt skyddas väljarens valhemlighet.
Granskning av brevröster
När rösträknarna granskat alla vallokalsröster granskar de brevrösterna och kontrollerar att rösterna är iordninggjorda på korrekt sätt.
Rösträknarna kontrollerar att väljaren inte är avprickad i röstlängden.
Om väljaren redan är avprickad i röstlängden innebär det att väljaren har röstat i vallokal. Då blir brevrösten underkänd och läggs inte i urnan.
Valurnan töms och valsedlarna räknas
Efter att länsstyrelsen granskat rösterna och har lagt ner de godkända valkuverten i valurnan töms valurnan. Rösträknarna öppnar valkuverten och tar ut valsedlarna.
Först räknar de ihop antal valsedlar för varje grupp, parti eller liknande sammanslutning. Sedan räknas antal personröster för varje kandidat.
Länsstyrelsen bedömer valsedlarna
- Om väljaren kryssat för två eller fler kandidater – det blir en röst på partiet, men ingen personröst.
- Om väljaren lagt ner två eller flera valsedlar för ett parti i ett valkuvert, men olika kandidatlistor eller kryssat för olika kandidater på valsedlarna – det blir en röst på partiet, men ingen personröst.
- Om väljaren stryker eller skriver till ett namn på en kandidat – länsstyrelsen bortser från det.
Valsedlar som bedöms som ogiltiga
Valsedlar bedöms som ogiltiga om:
- Det inte står något parti på valsedeln.
- Valsedeln har kännetecken som verkar ha gjorts med avsikt, till exempel att det står vem som röstat,
- Valsedeln har mer än en partibeteckning eller om det ligger valsedlar för fler än ett parti i ett valkuvert.
Hantering av valsedlar från ordinarie val
Om det vid omvalet förekommer listor (valsedlar) från tidigare val med en annan turordning mellan kandidaterna än de anmälda kandidatgrupperna till omvalet kommer de att hanteras på följande sätt:
- En röst utan personröst räknas som en röst på partiet.
- Har väljaren personröstat tilldelas rösten kandidaten på den lista som gäller för omvalet. Finns flera listor med kandidatens namn sker lottning mellan listorna.
Nedan anges om partierna har oförändrade eller ändrade listor inför omvalet.
- Guovssonásti (4 listor)
Har gjort ändringar på tre av fyra listor. - Jakt- och Fiskesamerna (8 listor)
Har gjort ändring på en av åtta listor. - Landspartiet Svenska Samer (4 listor)
Har inte gjort några ändringar. - Mijjen Geajnoe, Mijjan Geäjdnuo, Mijá Gäjnno, Min Geaidnu (1 lista)
Har inte gjort några ändringar. - Partiet Samerna (5 listor tidigare 1)
Har lagt till fyra nya listor och kommer att ha fem listor totalt. - Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet (6 listor)
Har gjort ändringar på tre av sex listor. - Vuovdega-Skogssamerna (3 listor)
Har inte gjort några ändringar.