Huvudinnehåll start

Jienastit välljimin Sámediggáj

Välljimin Sámediggáj mårbmesmáno 18 biejven 2025 máhtá jienastit guäkkteláhkáj. Dån máhtá jienastit välljimrumman välljimbiejven jala brievvajienastit Sverjin vaj ullgorijkast.

Brievvajienastit Sverjin jalá ullgorijkast

Máno bájken välljimbiejve åvvdål Välljimåjválatj rájjá materiálav ja jienastimkurtajt gájk dajda ma idni riektav jienastit ja gävdnuji maŋemus jienastimlågon.

Máterialan gävdnuji duv jienastimkurrta, välljimsedila, välljimkuviera, bajeldiskuviera ja diehto dan birra guktte gárveda ietjat jienav.

Dån máhtá brievvajienastit nåvt spájjta gu lä udtjum materiálav påståjn. Dån verrti påsståj biejjat brievvajienav vaj jåkksá åvvdål gu ällgi jienajt rekknut mårbmesmáno 26 biejven. Jus lä ullgorijkan dä kannu verrtij rájjat dav ruvabut.

Návte daga gu brievvajienasta

Jus galga brievvajienastit dä dárbaha:

  • ietjat jienastimkurtav/bajeldiskuvierav
  • välljimsedilav
  • välljimkuvierav
  • gåptjåskuvierav
  • guäkkte almatja bajjel 18 jábe ma mähtti vihtanin årrot.

Návte daga gu brievvajienasta

  1. Válde ikktuk välljimsedilav dan dåhkkáj, partijaj jala sjimuk akktavuohtaj masa sida jienastit.
  2. Krussi aktav kandidáhtav välljimsedilin jus sida almatjij jienastit. Bieja välljimsedilav välljimkuviera sisa. Iele välljimkuvierav máhtsaste. Njimmgi kuvierav jala máhtsaste gájráv.
  3. Dál duv vihtana gallgaba maŋen årrot. Bieja välljimkuvierav jienastimkurta/bajeldiskuviera sisa ja njimmgi dav. Tjále ietjat namav jienastimkurta nala ja bája gåbbátjak vihtana ietjaska namajt ja adriessajt áj tjállet.
  4. Bieja njimmgidum jienastimkurtav/bajeldiskuvierav blävvis gåptjåskuviera sisa. Nummer jienastimlågost gallgá vujdnut finnsturin. Njimmgi gåptjåskuvierav.
  5. Bieja brievvajienav påsståj vaj jåkksá åvvdål gu jiena ällgi rekknuduvvut mårbmesmáno 26 biejven. Brievva lä mákseduvvum Sverjin. Ullgorijkast dárbaha brievvamierkav. Dál lä dån jienastam!

Dárbaha årråsit dahkat?

Iele jienastimkurtav/bajeldiskuvierav vaj gåptjåskuvierav vistik ane mav lä juo njimmgim tjåhkkáj. Jiena ma lä rabaduvvum ie duhkkiduvvu rekknumin. Válde akktavuodav Sámediggijn jala Välljimåjválatjajn jus sida årrå kuvierajt diŋŋgot.

Jus dárbaha viehkev gárvedit ietjat brievvajienav

Jus lä fábmális jala dan sjimuk ja i máhte ietj ietjat jienav gárvedit dä máhtá ánodit vihtanav jala ietjá almatjav duv viehkedit.

Jus lä dárrbo dä udtju åvvdåmärrkan duv viehkedit almatjav krussit ja välljimsedilav välljimkuviera sisa tsåggåt.

Filbma brievvajienastime birra välljimin Sámediggáj

Dån máhtá dáro tiekstav välljit gu vuojná filmav.

Välljimrumman jienastit välljimbiejven

Välljimin Sámediggáj máhtá jienastit maggár välljimrumman mav sida välljimbiejven mårbmesmáno 18 biejven 2025. Välljimrumma lä rahpasa klåhkkå 8.00 ja 20.00 gaskan.

Välljimrummav gávdnat

Välljimrumma gävdnuji dájn sijijn:

Bájjke

Sajje

Gárasavvon

Församlingsgården, Laestadiusvägen 81

Badje Sohppar

Övre Soppero skola – sporthallen

Giron

Sametingets kansli, Adolf Hedinsvägen 58

Jiellevárri/Váhčir

Ávki, Malmbergsvägen 4

Jåhkåmåhkke

Sparbankssalen, n, Ája-huset, Lärargatan 2–4

Árjepluovve

Medborgarhuset, Strömvägen 23 A

Dearna

Tärna samservice, V:a strandvägen 11

Árviesjávrrie

Arvasgården, Lappstadsgatan 7

Julevu

Kulturens hus, Skeppsbrogatan 17

Suorssá

Folkets hus, Stationsgatan 16

Bihtám

Kyrkcenter, Piteå församling Nygatan 23

Máláge

Församlingshemmet, Kyrkogatan 3

Syöldate

Stadshuset Brinken, Trädgårdsgatan 6

Vualtjere

Tingshuset/turistbyrån, Tingsgatan 1

Liksjoe

Entrehuset, Gammplatsen

Hotagen/Rötviken

Rötviken Bygdegård

Ubmeje

Tráhppie, Gammlia, Helena Elisabeths väg 4

Staare

Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum, Köpmangatan 58

Bïenjedaelie
(Funäsdalen)

Funäsdalens skola, Skolbacken

Sjädtavaellie
(Sundsvall)

Kulturmagasinet, Packhusgatan 4

Stockhoalbma

Hyresgästlokalen, Åsögatan 79, bv

Válde maŋen id-kurtav ja jienastimkurtav

Dån verrti maŋen adnet id-kurtav ja jienastimkurtav jus galga välljimrumman jienastit välljimbiejven.

  • Jus i ane id-kurtav dä ietjá almatj máhttá duv identitiehtav tjårgådit, män dä verrtija dat almatj id-kurtav vuosedit.
  • Jus lä åjáldahttám vaj gahtjadam ietjat jienastimkurtav dä máhtá årråsav ådtjot jiednaduasstojijst. Gävdnuji áj välljimkuviera ja välljimsedila välljimrumman.

Jiednaduasstoja idni duv jienastimkurtav rájjat duv jienav Norrbottena liena lienastivvraj gunne merrkiduvvuja jienastimlågon ja rekknuduvvuja.

Návte jienasta välljimrumman

  1. Vällji ikktuk välljimsedilav dan dåhkkáj, partijaj jala sjimuk akktavuohtaj masa sida åvdemusat jienastit. Dån ådtjo välljimkuvierav jiednaduasstojijst jus i ane maŋen.
  2. Mana ikktuk välljimsjierma duohkáj.
  3. Krussi kandidáhtav välljimsedilin jus sida almatjij jienastit. Bieja välljimsedilav välljimkuvieraj. Iele välljimkuvierav máhtsaste. Njimmgi kuvierav jala máhtsaste gájráv.
  4. Mana jiednaduasstojijda ietjat välljimkuvierajn, ID-kurtajn ja jienastimkurtajn/bajeldiskuvierajn. Jus i ane ID-kurtav dä máhtá iehtjágav ánodit mij lä 18 jábe vuorrasup tjårgådit duv identitiehtav. Dat almatj verrtija vuosedit ietjas ID-kurtav.
  5. Jiednaduasstoja giehtjadi jiedna lä riektesláhkáj gárveduvvum ja tjälli dån lä jienastam. Dan maŋŋel bejji välljimkuvierav jienastimkurta/bajeldiskuviera sisa ja njimmgiji dav. Jiedna biejaduvvuja tjuhkkimlårråj. Dál lä dån jienastam!

Jus dån dárbaha viehkev ietjat jienav gárvedit välljimrumman

Jus lä fábmális jala dan sjimuk ja i máhte ietj ietjat jienav gárvedit dä máhtá ánodit náganav duv tjuovvot viehkedit sjierma duogen.

Jus lä dárrbo dä dat almatj udtju åvvdåmärrkan duv viehkedit merrkit almatjjienav ja tsåggåt välljimsedilav välljimkuvieraj.

Dån ietj mierreda gie gallgá duv viehkedit män dån máhtá áj ánodit viehkev jiednaduasstojijst. Jiednaduasstoja idni sjávodisvuodav ja ie ådtjo gähttot náganij mav dån lä jienastam.

Filbma jienastime birra välljimbiejven välljimin Sámediggáj

Dån máhtá välljit sáme tiekstav gu vuojná filmav.